Missfall
I onsdags hände det. Det kändes som jag bara gått och väntat på det. Jag började störtblöda på jobbet. Jag hade inte ont eller så men förstod direkt att det var ett missfall, massor med blod och annat "härligt". Jag har varit jätteledsen men på ett sätt också "lättad".. Inte lättad över missfallet i sig, det är jag jätteledsen över men lättad över att det som jag kände i kroppen, att något inte var som det skulle (hade knappt några graviditetsymptom) visade sig stämma..
Jag blöder fortfarande men inte lika mycket. På onsdag nästa vecka ska jag på kontroll och se så att allt har kommit ut. Då ska vi också till kuratorn och prata.. Känns skönt att ha en tid hos henne. Men vet ni, även om jag är så ledsen över detta så är jag inte knäckt! Vi ska fortsätta kämpa, vi kommer att fixa vår bebis. vi har två fina ägg i frysen och vi kan ju bli gravida ihop, det vet vi ju nu! Nästa gång de sätter tillbaka ett embryo ska jag gå på akupunktur tänkte jag. Mer om det då..
Stor kram från en som tänker fortsätta kämpa tills den feta damen sjungit- och det tänkte jag göra på bb :)
Hej.
Jag är hemskt ledsen för er skull! Besöker din blogg ofta(men är dålig på att kommentera)och började just undra om något hade hänt eftersom du inte hade skrivit på ett tag. Det var ju så roligt att det hade lyckats för er! Men det kommer det göra igen. Jättebra att du inte är knäckt trots allt!
Många kramar Malin
Nej! Vad tråkigt att det inte gick hela vägen! :(
Men skönt att höra att du inte är knäckt! Ni kommer ju fixa er lilla bebis, det är jag övertygad om!
Stor kram till dig!
Men så j-kla tråkigt! Nästa gång måste det vara eran tur!
